spitonastranger

Alla som läser den här bloggen vet redan vem Erik är så jag har tänkt gå direkt på att beskriva skivan. Misantropi för nybörjare är drömsk lo-fi som låter som att någon gått in i en studio med en ytterst liten aning om vad som kommer hända där inne. Det är det som imponerar mest på mig då jag lyssnar på denna skiva. Att något som, både i sound och struktur, låter så hastigt gjort kan låta så fantastiskt bra. För det gör det allra mesta på denna debutvinyl, allt från det underbara pianot på Buenos Aires till sången på Ewokerna Känner Ingen Skam som är gåshudsgivande ärlig och avskalad. Ja, egentligen känns hela skivan väldigt ärlig och den sätter lyssnaren i en speciell stämning, lite som att man åker in i en okänt universum av musik... typ. 

Så Chicagojazzen levererar, precis som på sina EP's från tidigare år. Öppningsspåret Mi mes favorito es Junio är en självklar "hit" och låtarna därefter fyller ut plattan på ett fint sätt. Något jag kan känna att jag skulle vilja höra i Chicagojazzens musik är mer distinkta, delayade gitarrer som spelar tydliga slingor eller enstaka toner. Även om det kanske inte låter som Chicagojazzen så är musiken så pass bred och varierad att det nog skulle vara svårt att hitta något pålägg som skulle låta alltför konstigt.

Misantropi för nybörjare får 7 poäng av 10 av mig. Ett välgjort och superkreativt verk som säkert kunnat skörda högre betyg om jag varit ett ännu större fan av denna typ av musik. Bra gjort Erik!

Betyg: 7 av 10

Bästa spår: Buenos Aires