Julian Casablancas
Julian Casablancas - Live på Peace and Love
Allas vår husgud Julian Casablancas skulle ta oss med storm och göra våra liv fulländade - höga krav på en fantastisk artist. Kraven infriades kanske inte riktigt, även om spelningen var klart sevärd. När Julian äntrar scenen så blir jag mer starstruck än jag någonsin blivit tidigare, kunde detta verkligen vara sant? Sedan inser jag sakta men säkert att Julian också bara är en människa, och precis som alla andra har han åldrats och ser inte ut på samma sätt som han gjorde i konvolutet till Is this it, han sjunger heller inte lika bra som han gör på de liveklipp som jag sett som är inspelade för några år sedan.
Bandet som Julian har med sig ser ut som ett ihopplock av "de som var lediga" och även om det kan vara en smart tanke att inte ta in musiker som gör att bandet påminner om Strokes så kanske det kan se lite trevligt ut som bandet ser ut att känna varandra. Konserten varar i ungefär en timma och på denna tid har han lyckats mäkta med sex egna låtar samt tre Strokeslåtar. Julian klättrar ned till publiken vid stängslet några gånger och bjuder ibland på ett snett och charmigt leende och säger att han är väldigt glad att få vara där, detta verkar dock vara något som görs på rutin och tyvärr får jag känslan av att den äkta glädjen bakom det inte finns där.
Ljudet är inte riktigt vad man hade kunnat önska sig och när konserten är "över" och vi alla står och väntar på extranummer så spelar han endast en sång; Chrismas Treat. Tycker inte att låten är särskilt bra, det är knappast en låt som alla känner igen och framförallt så handlar den om julen. Om man nu bara ska spela ett enda extranummer på en spelning mitt i sommaren så borde man kanske inte välja en bjällerklanglåt. Efter låten så går Julian av scenen, packar ihop väskan och åker troligtvis vidare till en annan festival och spelar av den på rutin.
Julian Casablancas är en fantastisk musiker och låtskrivare och om man inte har något emot att det känns som att den som står på scenen verkligen gör allt och älskar det så ger man förmodligen spelningen ett högre betyg än jag gör. Vill man uppleva en spelning där det känns som om den som står på scenen tycker att det är lika speciellt som vi i publiken tycker så blir man besviken, även om detta var en bra spelning med duktiga musiker och bra låtar så var det bara en lagom spännande dag på jobbet för Julian och det räcker bara till betyget 5/10.
5/10
/Anton
Allas vår husgud Julian Casablancas skulle ta oss med storm och göra våra liv fulländade - höga krav på en fantastisk artist. Kraven infriades kanske inte riktigt, även om spelningen var klart sevärd. När Julian äntrar scenen så blir jag mer starstruck än jag någonsin blivit tidigare, kunde detta verkligen vara sant? Sedan inser jag sakta men säkert att Julian också bara är en människa, och precis som alla andra har han åldrats och ser inte ut på samma sätt som han gjorde i konvolutet till Is this it, han sjunger heller inte lika bra som han gör på de liveklipp som jag sett som är inspelade för några år sedan.
Bandet som Julian har med sig ser ut som ett ihopplock av "de som var lediga" och även om det kan vara en smart tanke att inte ta in musiker som gör att bandet påminner om Strokes så kanske det kan se lite trevligt ut som bandet ser ut att känna varandra. Konserten varar i ungefär en timma och på denna tid har han lyckats mäkta med sex egna låtar samt tre Strokeslåtar. Julian klättrar ned till publiken vid stängslet några gånger och bjuder ibland på ett snett och charmigt leende och säger att han är väldigt glad att få vara där, detta verkar dock vara något som görs på rutin och tyvärr får jag känslan av att den äkta glädjen bakom det inte finns där.
Ljudet är inte riktigt vad man hade kunnat önska sig och när konserten är "över" och vi alla står och väntar på extranummer så spelar han endast en sång; Chrismas Treat. Tycker inte att låten är särskilt bra, det är knappast en låt som alla känner igen och framförallt så handlar den om julen. Om man nu bara ska spela ett enda extranummer på en spelning mitt i sommaren så borde man kanske inte välja en bjällerklanglåt. Efter låten så går Julian av scenen, packar ihop väskan och åker troligtvis vidare till en annan festival och spelar av den på rutin.
Julian Casablancas är en fantastisk musiker och låtskrivare och om man inte har något emot att det känns som att den som står på scenen verkligen gör allt och älskar det så ger man förmodligen spelningen ett högre betyg än jag gör. Vill man uppleva en spelning där det känns som om den som står på scenen tycker att det är lika speciellt som vi i publiken tycker så blir man besviken, även om detta var en bra spelning med duktiga musiker och bra låtar så var det bara en lagom spännande dag på jobbet för Julian och det räcker bara till betyget 5/10.
5/10
/Anton
Kommentarer
Trackback
