Get back tonight and it works just fine
Välkommen till vår nya musikblogg! Vi som kommer att skriva heter Elias Wahlberg och Anton Fahlgren, vi kommer att recensera nya skivor och alla konserter vi ser både här i stan och på eventuella utflykter vi åker på. Även Ep's från lokala band kommer att recenseras och allt från Periferin kommer att få 10/10.
Den första skivan att resenceras blir Woods nya album At Echo Lake som släpptes för cirka två veckor sedan!
Woods leds av sångaren och låtskrivaren Jeremy Earl som tillsammans med sina bandvänner gått ihop för att göra bandets andra skiva på två år och deras femte skiva totalt. Precis som på 2009 års Songs of Shame handlar det om 11 indiefolk-låtar. Produktionen på skivan liknar Songs of Shame ganska mycket och egentligen kör man på det stora hela vidare på det man gjorde på förra skivan. Det är klassisk indiepop med distad falsettsång, halvostämda gitarrer och en hel del skumma synthljud. Precis som på förra skivan återkommer ständigt flörtarna med traditionell rock'n'roll i form av misanpassade gitarrsolon. Skillnaden på skivorna finns i soundet på låtarna då de på At Echo Lake i grunden är mycket gladare än de på Songs of Shame. Men som sagt så känner man igen sig om man lyssnat på Woods tidigare och förändringarna är precis så stora som man kan förvänta sig från ett album till ett annat.
Något som förmodligen är väldigt avtändande för många är Jeremy Earl's röst. Han sjunger med en falsett som låter väldigt barnslig, kanske löjlig i vissa öron. Jag tillhör dock de som tycker att det höjer låtarna från att vara rätt average till väldigt spännande.
Allt som allt en skiva som räddas från att bli rätt tråkig indiepop av Earl's röst, den lo-fi-aktiga produktionen och melodierna på låtar som Blood Dries Darker, Suffering Season och Get Back. Med dessa faktorer inräknade får albumet 7/10 i betyg.
Bästa spår: Blood Dries Darker
/Elias
Kommentarer
Postat av: 12345
tror starkt på det här, kommer följas!
Postat av: 12345
och då menar jag bloggen*
Trackback
